Biscaya

Efter vår ofrivilliga erfarenhet av ”continental båtparkering” dvs ”på botten i dyn” kan vi efter lite drygt 12 timmars segling konstatera att allt fungerar som det ska.

Fransmannen som låg på samma ponton i dyn på ön Re undrade varför båten lutade framåt, båten ska stå rakt ner! Jag höll med. Roy förklarade att skrovformen och deplacementets tyngdpunkt vid djupgående i dy (som har högre densitet än vatten) medför att båten får, som det heter på sjömansspråk, ett förligt trim. Solklart alltså!

Med ett stort leende önskade oss fransmannen en god natt. Vi såg på honom att han förstod att vår sömn skulle bli ganska orolig. Det blev den, vi ville ju känna att Andante flöt upp snällt och fint, vilket båten gjorde.

05:40 vaknade vi av att fransmannen startade motorn. Vår plan var att gå upp kl. 6 med nästa högvatten. Nu kunde vi i lugn och ro ta en kaffe innan avgång. Frukosten fick bli till sjöss.

En tumlare och några delfiner har nyfiket simmat förbi oss. Havssulorna är tillbaka och dyker efter fisk. Trutarna är få och håller sig nära land. Än en gång blev Andante utsatt för granskning men den här gången från luften. Ett spaningsplan märkt Marine, flög förbi oss två gånger på mycket låg höjd. Märkligt!

Solen börjar gå ner över Biscaya och vårt kära vindroder Monitor styr Andante med stabil kurs mot vårt mål, La Coruna i Spanien. Vi ska korsa Biscaya på diagonalen. Det är en sjöresa på drygt tre dygn.

Solnedgång över Biscaya dag 1.

Soluppgång dag 2.

Solnedgång dag 2.

Soluppgång dag 3.

Solnedgång dag 3.

Soluppgång dag 4.

Efter veckor av sandstränder möter oss klippor vid Spaniens nordvästra hörn. Äntligen framme i La Coruna! Det ska bli skönt med en varm dusch och en säng som inte rullar.

 

 

2 reaktioner till “Biscaya”

    1. Hooola! som man säger här i Spanien.
      Att komma i hamn efter en lång sjöresa tycker alla sjömän är exalterande. Förväntan är stor när man i landgångskostym, vattenkammat hår och mycket rakvatten går nedför landgången. Oftast var man lika nöjd vid avgång då hamnvistelser tar på krafterna. Numera jublar man över en god läskväll och en god natts sömn ombord. Sammanfattningsvis kan man säga att sjömanslivet inte är vad det var för 40 år sedan och inte man själv heller.

      Roy

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *